Jag erkänner. Jag har inte kommit på bilden själv. Men jag blev omedelbart väldigt förtjust i den. Jag hittade den hos Peter Enns som i sin tur hittade den hos Walter Brueggemann.

Det här är min tolkning av bilden av Bibeln som en komposthög.

En kompost består av det som finns kvar av tidigare liv, vegetabiliskt skräp. Det ser visset och dött ut, men innehåller viktiga näringsämnen som ger möjligheter för nya växter att växa och få liv. Om komposthögen får rätt sorts omsorg och uppmärksamhet så bildas kompostjord som kan användas för att odla nya tomater i. Skräpet blir till hjälp för att skapa nytt liv.

Alla människors liv innehåller rester och skräp. Erfarenheter som om de får rätt omsorg och uppmärksamhet kan bli grogrunden för nya insikter, vishet och ett liv i större mognad och kärlek. Skräpet blir till hjälp för att skapa nytt liv.

Bibeln är full av människor med mycket skräp i sina liv. Sorg, smärta, ensamhet, förtvivla, svek, synd, arrogans och så vidare. Människor som också brottas med alla de svåra frågorna, med tvivel, med sorg och med frågor om hopp, ljus och mening. De brottas med Livet. De brottas med Gud. Och vi får spegla oss och våra liv i dem. Vi kan känna igen oss, inspireras, tröstas, utmanas. Och i slutändan förvandlas.

Bibeln är inte ett mål i sig själv. Precis som komposthögen är målet att hjälpa till att ge nytt liv någon annanstans. I Bibelns fall är det oss människor. Bibeln hjälper till att ge livsviktig näring till skräpet i våra liv, så att nytt liv kan växa fram.